WiRoc enhet

Hyra: 90 kr inkl. moms för endagarsevenemang (72 kr exkl. moms)

Det vanligaste scenariot för en radiokontroll i skogen är att använda en WiRoc enhet konfigurerad som sändare på eller i närheten av kontrollen och en WiRoc enhet konfigurerad som mottagare vid TC. Mottagaren kopplas upp på det lokala WLAN/Wifi nätverket och konfigureras att skicka till tävlingsprogrammet över SIRAP/tcp. SportIdent enheten kan kopplas till WiRoc sändaren på några olika sätt beroende på vilken typ av SportIdent enhet det är.

SportIdent enhet med USB kabel

Om SportIdent enheten har USB sladd kan den kopplas direkt till WiRoc enheten (ev. med en USB-förlängningsladd och/eller USB-hub). Ett annat alternativ är att koppla SportIdent enheten till en USB-till-Bluetooth adapter. I WiRoc-Config kan man sedan söka upp och ansluta USB-till-Bluetooth adaptern.

SportIdent enhet med RS232 seriell kabel

Om SportIdent enheten har en RS232 seriell kabel så kan den kopplas via USB-adapter (notera att inte alla adaptrar stöds). Det finns även RS232-till-Bluetooth adaptrar att koppla SportIdent enheten till. I WiRoc-Config kan man sedan söka upp och ansluta RS232-till-Bluetooth adaptern. Vissa WiRoc enheter har en inbyggd RS232 port så att det går att koppla in direkt.

SportIdent SRR enhet

För att använda en SportIdent SRR enhet behöver man använda en SRR USB Dongle som kopplas in i WiRoc enheten.

Yagi riktantenn

Hyra: 50 kr inkl. moms för endagarsevenemang (40 kr exkl. moms)

En riktantenn kopplad till antingen mottagaren eller sändaren alternativt båda två förbättrar räckvidden avsevärt.

Dipolantenn

Hyra: 30 kr inkl. moms för endagarsevenemang (24 kr exkl. moms)

Observera att en dipolantenn ingår vid hyra av en WiRoc enhet (om ingen riktantenn hyres).

USB-till-Bluetooth adapter

Hyra: 50 kr inkl. moms för endagarsevenemang (40 kr exkl. moms)

Används för att trådlöst koppla en SportIdent enhet med USB-kabel till en WiRoc enhet. Detta gör det enklare att placera WiRoc enheten med antenn högre upp t.ex i ett träd.

RS232-till-Bluetooth adapter

Hyra: 50 kr inkl. moms för endagarsevenemang (40 kr exkl. moms)

Används för att trådlöst koppla en SportIdent enhet med RS232 seriell kabel till en WiRoc enhet. Detta gör det enklare att placera WiRoc enheten med antenn högre upp t.ex i ett träd.

Lång DM Östergötland 2023

Avståndet mellan kontroll 4 och mål är 3150 m. Här användes en yagi riktantenn vid både sändaren och mottagaren. Inställning för extra lång räckvidd (XL), datahastighet 134 bps.

Lång DM Östergötland 2023

Avståndet mellan kontroll 14 och mål är 700 m. Här användes en dipolantenn vid både sändaren och mottagaren. Inställning för lång räckvidd (L) (standardinställningen), datahastighet 244 bps.

Skullebomedeln

Avståndet mellan kontroll 9 och mål är 600 m. Här användes en liten dipolantenn vid både sändaren och mottagaren. Inställning för låg datahastighet/lång räckvidd.

Lång DM

Avståndet mellan kontroll 14 och mål är 760 m. Här användes en liten dipolantenn vid sändaren och mottagaren använde en riktantenn. Inställning för låg datahastighet/lång räckvidd. Hade troligen fungerat även med dipolantenn vid mottagaren.

Ulrikadubbeln

Avståndet mellan kontroll 5 till mål är 1,5 km, kontrollen ligger på höjd med nära fri sikt till målet. Här användes en liten dipolantenn på sändaren och riktantenn på mottagaren. Hade troligen fungerat även med dipolantenn vid mottagaren.

Lång DM

Avståndet mellan kontroll 7 till mål är 1,8 km med flera mindre höjder emellan. Här användes riktantenner på både sändaren och mottagaren. Inställning för låg datahastighet/lång räckvidd.

Uthyrning

2023-09-06

I fliken Produkter finns nu listat vilka produkter som finns tillgängliga för uthyrning. Om du är intresserad skicka ett mail till info (at) wiroc.se eller henrik.larsson (at) chenfei.se för mer information. Om du skickar en karta med tänkta radiokontroller gör jag en bedömning om vilken utrustning som är lämplig och vad som är möjligt.

SportIdent SRR

2022-06-05

Fick nyligen hem en SportIdent SRR enhet och en USB SRR-Dongle för test och nu finns stöd implementerat för dessa i v0.237. Även i tidigare versioner så fungerar det, men då behöver man klicka i att USB anslutningarna ska vara one-way* manuellt. I v0.237 detecteras att det är en SRR-Dongle och då sätts denna till one-way. Om man har en vanlig SportIdent med USB sladd i andra USB ingången så behöver inte den då inte vara one-way (den manuella inställningen påverkar båda USB ingångarna).

Det vore intressant att i framtiden inkludera SRR mottagare inbyggt i WiRoc. Det verkar som SportIdent helt slutat sälja enheter med USB och med Seriell sladd. Det enda de verkar ha kvar är en enhet med USB men utan inbyggt batteri. Denna är endast lämplig för avläsning och kan inte användas för radiokontroller.

* När inställningen One-way är vald så lyssnar WiRoc efter meddelanden men skickar inga kommandon eller frågor till enheten. När den inte är one-way så kan missade stämplingar läsas från backup minnet i enheten. Missade stämplingar kan hända om t.ex USB sladden glappar eller tillfälligt kopplas ur.

Radiostörningar

2022-06-03

Vi använde WiRoc på två tävlingar utanför Forsheda för några veckor sedan. På lördagen var det utbrutet mål så vi använde WiRoc för att skicka målstämplingarna. Avståndet var ca 1400m och målet låg i princip på högsta punkten på en höjd utan några andra höjder mellan TC och målet. Som förberedelse testade jag att skicka stämplingar och använde då dipole antenner på både sändaren och mottagaren. Det verkade vara lite på gränsen, de allra flesta sändningar gick fram men några gjorde inte det. Eftersom det görs omförsök och eftersom jag normalt brukar använda riktantenn på mottagaren så var slutsatsen att det inte skulle vara några problem alls. Så på tävlingsdagen monterade vi upp riktantenn på mottagaren och dipole på sändaren. Men till vår förvåning så fungerade det inte bättre utan det verkade fungera sämre.

Vi satte då upp riktantenn på sändaren, och sänkte datahastigheten. Detta fick det att fungera någorlunda men inte helt bra.

På söndagen hade vi två radiokontroller ca 300-400 meter bort åt andra hållet och dessa fungerade utmärkt. Det kom sedan en önskan från speakern om att sätta radio på den gemensamma sista och varvningskontrollen. Detta ca 50 meter från mottagaren. Det kan ju inte vara något problem... kopplade in den med en något sämre antenn, och sändaren nära marken och den låg lite som i en grop från mottagaren sett, men 50 m kan ju inte var något problem. Och sedan började problemen... många sändingarna hade problem att komma fram, de fick skickas om och det blev kö på stämplingar att skicka.

Så vad orsakade dessa problem? Slutsatsen vi kommit fram till, både genom egna tester senare och genom att prata med andra är att kraftledningen som gick nära TC skapade radiostörningar. Det var ca 90 meter från mottagaren till kraftledningen och ca 50 m från sista/varvningkontrollen till kraftledningen. Även lördagens mål låg i riktning mot kraftledningen från TC sett, riktantennen var i princip riktad rakt mot ledningarna.

I veckorna efter tävlingen har jag analyserat loggarna från WiRoc noggrant för att förbättra möjligheten att sända och ta emot meddelanden när det är mycket radiostörningar. När ett meddelande blir korrupt pga av radiostörningar så kan en av två saker hända. Antingen så klarar sig headern (Loraprotokollets standard header) som innehåller bland annat meddelandets längd och felen uppstår endast i data delen av meddelandet eller så upptäcks fel i headern också. Headern använder sig av högre felkorrigeringskoden Hamming code 4/8 (4 databits, 4 felkorrigeringsbitar) medan data delen normalt använder sig av Hamming code 4/5 (4 databits, 1 felkorrigeringsbitar). Om headern är korrupt så kan inget meddelande tas emot. Om felen endast finns i data delen så får man meddelandet ändå men får också notifiering om att det troligen är felaktigt. Det man då kan göra är att implementera en felkorrigerings metod och skicka med extra felkorrigeringsdata.

Redan innan tävlingen har jag implementerat Reed-Solomon kodning för stämplingsmeddelanden och detta rättade en del av meddelandena. Nu fick jag dock många testmeddelanden och kunde vidareutveckla felkorrigeringen. Dels så vet man ju en del om strukturen på meddelandena, och även troliga värden på delar av det. T.ex så kan man vara ganska säker på att de kommer från samma kontroll som förra meddelandena, man vet ungefärlig tid etc. Hittade även en metod för att kunna rätta ännu fler fel: https://arxiv.org/pdf/2107.08868.pdf

Det blir säkert lite småjusteringar i koden men i stort så går det nog inte förbättra felkorrigeringen så mycket mer. Vid tester så märker jag en ganska stor skillnad just när jag testar från ett ställe nära en transformatorstation där det tidigare var närmast omöjligt att få fram något meddelande. Nu går de flesta meddelanden fram där.

Märker man att det är problem så finns det även en inställning för att öka Lora inbyggda felkorrigering av datat från Hamming code 4/5 till något högre (exempelvis 4/8). Det kommer då ta längre tid att skicka meddelandena men borde kunna hjälpa en hel del just när det ligger på gränsen.

Fler mjukvaruförbättringar

2021-10-09

Med bytet till en ny radiomodul så infördes två nya radio modes "XL" eXtra long range och "UL" ultra long range. Dessa lägen innebär betydligt långsammare överföring. Vid tester har det fungerat bra att skicka över långa avstånd men det har blivit ganska tydligt att det inte får vara många stämplingar per minut för att det ska fungera. Särskilt om det krävs omsändningar så blir det snabbt en kö av stämplingar att skicka.

Radiomodulen har inbyggd felkorrigering, i vissa fall så kan radiomodulen upptäcka att öveföringsfel uppstått utan att kunna rätta det. I dessa fall får man ändå det överförda (felaktiga) meddelande samt information om att den är fel. Det här öppnar för att implementera felkorrigering på meddelandenivå för att försöka korrigera även dessa meddelanden.

Ovanstående har fått mig att börja implementera följande::

• Felkorrigering med Reed-Solomon algoritmen
• Nytt meddelande format för stämplingar som nästan halverar antalet bytes som behöver skickas
• Ny meddelandetyp som skickar två stämplingar i ett meddelande

Förhoppningen är att fler meddelanden ska kunna korrigeras och därmed kräva färre omsändningar. Detta är förstås särskilt viktig när det är dålig mottagning och/eller man använder lägena för lång räckvidd/låg hastighet.

Att korta ner meddelandena gör att lägena för lång räckvidd/låg hastighet blir möjliga att använda i betydligt fler fall. Även den nya meddelandetypen hjälper till att öka överföringskapaciteten, dock ger den störst skillnad vid lägena för hög hastighet där fördröjningar som inte har med datahastigheten att göra är mer dominerande.

Vid O-Ringen i Östergötland funderade jag på möjligheten att använda WiRoc på sistakontrollen. När det var som högst tryck så stämplade ungefär 75 personer per minut på sistakontrollen (1.25 per sekund). Tidigare har WiRoc kunnat skicka ungefär 1 stämpling per sekund med läget för högsta hastigheten och med acknowledgements, alltså något för långsamt för en egen WiRoc att hantera. Med den nya meddelandetypen och kortare meddelandelängd visar mina preliminära tester att det går att skicka 2 stämplingar per sekund.

Ny version

2020-05-23

Av flera anledningar har jag jobbat på en ny version av WiRoc. Den enkortdator (C.H.I.P.) som version 2 bygger på går inte längre att få tag på. Den nya enkortdatorn som jag har valt gör att det blir möjligt att göra ett antal förbättringar. Samtidigt saknar den en del funktioner (power management, batteriladdning) som jag har fått lägga till på ett eget kretskort. Jag passar samtidigt på att byta till en ny radiomodul som klarar av kanaler med mindre bandbredd, dvs ger möjlighet till fler icke överlappande kanaler.

På O-Ringen identifierades flera möjliga förbättringar, som skulle göra WiRoc smidigare att använda eller göra att Wiroc kan användas i fler situationer. Bland annat hade det varit smidigt att kunna ansluta fler SportIdent-masterstationer till en WiRoc utan att behöva en USB-hub. Nya versionen har därför två USB-kontakter så att två SportIdent-masterstationer kan anslutas utan USB-hub.

Mjukvaran har också optimerats så att det på högsta hastigheten går att skicka strax över en stämpling per sekund med acknowledgement påslaget. Med envägsradiokommunikation, alltså utan att sändaren begär bekräftelse tillbaka så kan man skicka ca 2 per sekund. Detta gör det möjligt att använda WiRoc på exempelvis sistakontrollen på O-Ringen. I ett sådand scenario så rekommenderar jag, oavsett om man kör med acknowledment eller inte, att använda två WiRoc enheter och att koppla SI-enheterna så att ungefär hälften av stämplingarna går till vardera WiRoc. SI-enheterna kan antingen kopplas via USB-hub eller via samlingsboxar och USB-seriell adapter till WiRoc enheterna.

Den mindre storleken hoppas jag gör det enklare att hitta någon lämplig väska för förvaring.

Förbättringar:

• 6 icke överlappande kanaler
• I version 2 finns det 8 kanaler men de överlappar i frekvens. För att undvika överlappning var man tvungen att använda kanal 1 och kanal 7 eller kanal 8. I praktiken alltså två kanaler utan störningar mellan dem.
• 2 USB kontakter
• Nya versionen har två USB-kontakter för att ansluta SportIdent-masterenheter till. (Plus förstås USB kontakten för laddning precis som innan.)
• Wifi antenn
• En riktigt wifi antenn ersätter kretskortsantennen på förra versionen så att det går att placera mottageren längre ifrån WLAN/Wifi accesspunkten/routern.
• Mindre till storleken
• Den nya boxen är 84*59*34 mm.
• Mjukvaruförbättringar
• Stöd för USB-Seriell adaptrar med "067b:2303 Prolific Technology, Inc. PL2303 Serial Port" chipset
• Stöd för USB-Seriell adaptrar med "0403:6001 Future Technology Devices International, Ltd FT232 USB-Serial (UART) IC" chipset
• Stöd för USB-Seriell adaptrar med "0557:2008 ATEN International Co., Ltd UC-232A Serial Port [pl2303]" chipset
• Snabbare sändning av stämplingar efter varandra. Klarar ca 1,2 stämplingar per sekund nu med "request acknowledment" valt och 2 per sekund utan.
• Möjlighet att sätta one-way kommunikation med SI-masterenheter för att förhindra att WiRoc att skicka kommandon till SI-masterenheten.
• Möjlighet att sätta 9600bps baudrate vid kommunikation med SI-masterenhet. (Detta tillsammans med one-way gör det möjligt att ansluta en samlingsbox via USB-serielladapter)

O-Ringen Kolmården 2019

Som ansvarig för onlinekontroller hade jag hand om främst tre kategorier av onlinekontroller, onlinekontroller i skogen, start/check enheter som var online samt sistakontrollen och målstämplingen.

Start/Check enheter

Här användes ROCar med USB-sticka som kopplade upp på Telias mobilnät. Varje startplats hade en eller två ROCar som skickar stämplingar i check-enheten alternativt start-enheten (beroende på startmetod). Detta gör att man tidigt vet vilka som har startat och sportidentenheterna behöver inte läsas av efter tävlingen. Förutom ROCen och USB-stickan behövs en powerbank och lite USB-kablar. I det vi fick från föregående år fanns det en USB-kabel för strömmatning (USB-A till Micro USB). Eftersom det är på gränsen att det går att strömmata ROCen genom bara micro-usb kontakten så rekomenderas att man även strömmatar "baklänges" till ROCens USB-A kontakter. För detta fanns det även en Y-kabel som har två USB-A hane kontakter och en USB-hona. Tanken med den är att man kopplar den från powerbanken till de vanliga USB-A kontakter och att den kvarvarande USB-A hona kontakten i Y-kabeln kan användas för t.ex mobil USB-stickan.

Vi började testa ROC-arna för start/check enheter tidigt, dels för att testa hur länga batterierna räcker (kanske behöver vi byta någon powerbank) och testa om allt fungerar. Tur var det, vi hade direkt problem med att ibland så kopplade de inte upp sig på mobilnätet, eller att de kopplade upp sig en stund men sedan kopplade ner för att senare koppla upp sig igen. Det verkade vara mer eller mindre slumpmässigt vilken/vilka som krånglade. Vi testade olika batteripaket och strömförsörjningar och mätte om spänning var låg/ostadig. Samma problem uppstod på både i Linköping och i Norrköping så hade troligen inte med täckning eller mobilnätet att göra. Efter mycket testande så visade det sig att det var Y-kabeln som orsakade problemet, hur vet vi inte. Vi köpte in vanliga korta 30 cm USB-förlängningskablar istället, detta så att USB-stickan kom ut från ROCen lite så den inte blockar USB-kontakterna jämte. Eftersom vi inte längre använde Y-kabeln (eller använde den bara för strömmatning) så förlorade vi en USB-kontakt på ROCen men vi behövde bara två USB-kontakter för att koppla in SportIdent enheter på ändå.

Nu när det problemet var löst upptäckte vi att ett av Telias kontantkort hade fått slut på data. Misstanken där var att det antingen var något i ROCens operativsystem som slukade datatrafik (säkerhetsuppdateringar?) eller att ROCen själv konstant försökte skicka eller ta emot data. Felsökningen där gjorde vi genom att koppla in ROCen via ethernet kabel till en dator. Datorn var uppkopplad till Wifi och internet delades från Wifit till ethernetkabeln. På detta sätt passerade nätverkstrafiken datorn och med programmet Wireshark kunde vi se nätverkstrafiken. Det visade sig att ROCen skickade anrop mot ROC-servern där den försökte skicka upp samma stämpling gång efter gång. ROC-servern skickade tillbaka ett felmeddelande om att querysträngen var för lång. Vi tog kontakt med Oskar Berg som löste problemet genom att ändra inställningarna på servern.

Nu borde väl allt ändå fungera? Det tog inte lång tid innan nästa Telia kontantkort tog slut på en annan ROC. Samma övning igen med felsökning. Denna gång visade sig problemet vara att ROCen försökte skicka upp samma stämpling två gånger i samma anrop. Detta gillade inte servern. Efter ny kontakt med Oskar Berg så lyckades han återskapa felet. Felet var i ROC-mjukvaran och kunde uppstå om man drar ur en SportIdent-enhet och sätter i den igen inom 10 sekunder. Vi valde då att bränna om ROC-imagen och sedan instruera startpersonalen att vänta minst 10 sekunder efter att de dragit ur en SportIdent-enhet innan de sätter i den igen. Oskar har säkert löst problemet i senare versioner.

Startcheferna fick instruktioener om hur de skulle hantera ROCarna och fick dem i början på veckan och behöll dem sedan hela veckan. De fick själva se till att ladda powerbanken varje natt. På morgonen efter att de startat upp dem så fick de ringa in till oss och stämpla i start/check-enheten så att vi kunde kontrollera att de var online och att stämplingar kom in. På eftermiddagen innan de kopplade ner så fick de ringa igen och stämpla i start/check-enheterna för bekräfta att alla stämplingar hade laddats upp till servern.

Under veckan så hade vi en powerbank som inte hade blivit laddad en dag och en USB-sticka som vi fick byta. Det hände några gånger att en ROC tappade kontakten med mobilnätet och vi fick ringa och be dem starta om den. De flesta gånger som de gick ner så kom de tillbaka innan vi hann ringa dem. Vi hade lite dålig mobiltäckning på ett par ställen, där fick de montera dem lite högre upp. Sammanfattningsvis mycket krångel under föreberedelserna men under veckan fungerade det bra.

Skogskontroller

Till skogskontroller användes främst O-Ringens ROCar som går på NET1 nätet. De består av en ganska stor NET1 router, ett 12-volts motorcykel batteri och en vanlig ROC. Dessa är monterade i en väska av plast (tänk verktygsväska för borrmaskin version större). Tunga och otympliga var de. Erik Wedin som var min chef (chef för stämplingsgruppen) var tidigt ute och testade vid alla tänkta onlinekontroller och noterade ner antal staplar på NET1-routern och RSSI värden för Telia ROCar. Detta var till stor hjälp senare.

Vi testade även dessa NET1-rockar flera gånger under veckorna innan O-Ringen. Vi fick byta ut ett eller två av batterierna och någon av ROCarna eftersom det var glapp i strömkontakten. Vi hade problem med att uppkopplingen mot NET1-nätet inte var stabilt. Vi kontrollerade att vi hade senaste firmwaren för routrarna, testade lite med olika antenner men fick inget tydligt resultat. Efter samtal med NET1 visade det sig att de lagt ner en av masterna i Norrköpingsområdet. Kvar var en mindre centralt i Norrköping och en större norr om Norrköping. Vi hade började nu fundera på att använda riktantenner på de platser med sämre mottagning.

På Söndagen var det dags för Bagherra-stafetten, den gick inne i Norrköping så vi förväntade oss inga problem med täckning men eftersom vi hade haft problem med uppkopplingen till NET1 så hade vi backup-ROCar (NET1 också) med oss ut till kontrollerna. Problemen började direkt med att de tappade uppkopplingen men med hjälp av backupen löstes radio-kontrollen troligen utan att någon märkte något. Förvarningskontrollen däremot, den höll uppkopplingen och rapporterade in att den var online men rapporterade inte in några stämplingar. Eftersom den stod som online så tog det oss ett tag innan vi insåg att det var problem med den. Komunikationen innifrån arenan där vi satt och övervakade med de ute vid kontrollerna var knepig eftersom ljudnivån var hög. Vi misstänker att problmet med förvarningskontrollen var samma som vi hade med en start-ROC, dvs att den försökte skicka dubbla stämplingar i ett anrop. Vi hade dock inte tid att felsöka det utan brände om imagen på SD-kortet så att det fungerade nästa dag.

Efter de här problemen tog vi ett litet krismöte och diskuterade hur vi skulle gå vidare. Får vi så här mycket problem under veckan så skulle det bli jobbigt... Vi hade en del inlånade extra ROCar med USB-modem så ställde iordning så många sådan som möjligt och fixade kontantkort till dem. De fick fungera som backup om NET1-rocarna skulle krångla. Jag hade också själv testat mina WiRoc-enheter och visste vilka kontroller som låg inom räckhåll för dem. Med några få undantag skulle WiRoc gå att använda om man satte upp en WiRoc-repeater. Så mitt i natten innan första ordinarie dag så monterade jag upp en WiRoc-repeater på en höjd. Vi bestämde oss också för att använda riktantenn för NET1 på de ställen med lite sämre täckning. Första "riktiga" dagen blev en total framgång, tror inte vi hade ett enda problem. Inga backuplösningar behövde användas. Med undantag för lite glapp i usbkontakterna så fungerade NET1-rocarna bra även resten av veckan.

Förutom NET-rocarna och några enstaka Telia-rocar så använde vi WiRoc på några kontroller också. Under andra dagen användes det för en MTBO-kontroll nära målområdet. På förmiddagen på aktivitetsdagen användes de för sistakontrollen på MTBO. På elitsprinten valde vi att använda dem på näst sista kontrollen samt på näst sista kontrollen innan varvning. Speakern önskade här att stämplingarna skulle komma in snabbt eftersom kontrollerna låg så nära målet. Med ROC blir det en viss fördröjning som ibland kan vara ganska lång. Att dra tråd var ett alternativ men det skulle ha varit en hel del jobb. Som backup hade vi möjlighet att sätta upp en nätverksradiolänk (nätverksradiolänken användes på etapp 5) och koppla en ROC till den. Vanlig Telia-ROC var backupalternativ också. WiRoc användes även på en kontroll på fjärde etappen. Vi hade inga problem med WiRoc.

Sistakontroll, målkontroller

Sistakontrollen och målkontrollerna kopplades upp med hjälp av tvåtråd och samlingsboxar. Enda undantaget var sistakontrollen för MTBO på aktivitetsdagen där WiRoc användes. Med i O-Ringens matrialsats finns ett antal samlingsboxar som har 6 serieportar där man kan koppla in SportIdent enheter, en utgående serieport som kan kopplas in till en dator eller till nästa samlingsbox. De hade också en in och en utgång för tvåtråd. Antalet samlingsboxar räckte för OL men inte för OL och MTBO. Eftersom MTBO körde en separat OLA databas så behövde vi ha egna samlingsboxar för deras sistakontroll och målkontroll, och förstås dra separata tvåtrådar. Vi lånade in samlingsboxar av lite äldre modell för MTBO som bara klarade av SportIdents legacy protokoll. Det betydde att dessa SportIdent enheter behövde programeras med legacy protokollet, vilket inte senaste SI Config programmet ens tillåter en att göra längre. Vi testade alla samlingsboxar och serieportar. Några serieportar fungerade inte så det tejpade vi över så de inte av misstag skulle användas.

Tvåtråden grävdes ner under veckan innan och samlingsboxarna monterades på målade MDF-skivor tillsammans med batteri. Detta gjorde det enklare/snabbare att sätta upp och koppla upp allt på morgonen. Men det tog ändå lång tid att koppla upp allt, ordna och tejpa kablarna samt testa att det fungerar. Underskatta inte tiden. Om det finns bevakning på arenan så överväg att göra det på kvällen innan/lämna kvar det över natten mellan dagarna. Vi var tre personer inklusive mig och Erik Wedin för att få upp allt på morgonen. Detta inkluderade ta emot samtalen från starterna och från de som satte ut onlinekontrollerna.

Tips/synpunkter/noteringar

Testa allt i ordentligt i förväg för att hitta det som är sönder och det som glappar eller de saker som är felkonfigurerat.

O-Ringens NET1 ROCar var stora/tunga och därför jobbiga att transportera. En kortare sträcka kan man kånka dem men för lite längre behövs bil. Alternativt om man har en lite större ryggsäck så kan man cykla med en. NET1 rocarna använder sig av cigarettuttag och adapter för att gå från batteriets 12v till USB. Vissa av dessa var av dålig kvalite och de hade en förmåga att glappa. Detta borde göras om. I övrigt så fungerade de bra om bara NET1 täckningen är hyffsad.

Vårt jobb hade varit enklare om både OL och MTBO hade använt samma OLA databas. Eftersom det var olika behövde vi ha två ROC-tävlingar och tilldela alla ROCar antingen till MTBO eller OL. Hade det varit samma tävling hade det varit lättare att flytta dem mellan dem. Det betydde också att vi behövde fyra datorer istället för två för att ta emot onlinestämplingar. Samt separata trådar fick dras till sistakontrollerna.

WiRoc

WiRoc fungerade utmärkt där vi valde att använda dem. Flera möjliga förbättringar för att utöka dess användningsområde identifierades dock. Ett av de mest begränsande sakerna med den WiRoc version som användes på O-Ringen är att den bara hade två icke överlappande frekvenskanaler. Det går att koppla upp flera kontroller även om man använder överlappande kanaler men det har sina begränsningar.

Det skulle vara väldigt smidigt att använda WiRoc för sistakontrollen och därmed slippa gräva ner tråd. För att kunna använda det för sistakontrollen så behöver det gå att skicka 2 stämplingar per sekund (som mest kommer ca 1,5 person imål per sekund). Det behövs lite optimeringar för att klara det, nuvarande version klarar knappt en stämpling per sekund. För målstämplingen borde det fungera bra med WiRoc genom att koppla upp dem på Wifi.

Nuvarande WiRoc version har en USB-kontakt för att ansluta SportIdent-enheter till. På O-Ringen är det nästan alltid två SportIdent-enheter på onlinekontrollerna, man behöver då använda en USB-hub. En förbättring vore att erbjuda fler USB-kontakter så USB-hub inte behöver användas. Då tar man också bort en möjlig felkälla. Stöd för USB-seriella adaptrar eller till och med en serieport skulle göra det möjigt att använda SportIdent-enheter med serieport.